fredag 13 november 2009

Ännu mer mystiskt

Nu har jag stickat klart även ledtråd nr 2 på mysteriesjalen "Windsbraute Spitzbergen" från Klabauter. Ledtråd nr 3 kommer i morgon så just nu är jag perfekt i fas. Åtminstone med denna stickning.

Däremot går inte utmaningen från So You Think You Can Knit lika dansande lätt för tillfället. Bollywood-mössan (Fair Isle) snurrade jag ihop ganska snabbt och behärskar numera flera nya danssteg. Att dansa baklänges och hålla ordning på två partners på en gång är betydligt klurigare. Jag tappar både takten och partnerna mest hela tiden i mina snubblande försök.
Att hålla ett garn i varje hand och sticka avigvarven från framsidan är besvärligt helt enkelt. Maskorna glider av när dom inte ska... garnet som ska dras igenom glider också av stickan... och jag tröttnar helt enkelt efter bara några varv. Det blir inte mycket till dans efter bara två turer...
Alla kan ju inte dansa tango med två som i Take the lead...

Och det där stickbältet då... ja... jag har stickat en provlapp. Jämn är den inte, men det kanske blir bättre med tiden har jag tänkt. Så jag la upp maskor till en tröja och började sticka resår. Men det gick inte alls. Så det har jag repat upp igen. Nu har jag alla maskor på en rundsticka för att göra resåren på den och sedan flytta över det hela på de långa strumpstickorna när resåren är klar.
Det fungerar i alla fall i mina drömmar... I drömmen så går det som en dans, en snabb dans och flyter i jämn vacker takt. Så där så man efteråt tror att det bara var en dröm. Så där enkelt kan det ju inte vara att sticka jämnt och snyggt. Det är det iof när jag inte försöker med Bollywood-turer. Enkelt alltså. Men nu var det ju Bollywood som gällde.
Dessutom hade jag tänkt mig att jag skulle behärska det där stickbältet så bra så att jag på nästa års stickstämma kan gå runt med mitt stickbälte och sticka på en Fair Isle-tröja... Temat är Öarnas stickning och då passar ju shetland och stickbälten alldeles väldigt bra...

tisdag 10 november 2009

Mysteriestickningar


Det har blivit flera mysteriestickningar på sistone. En med sockor, där den ena sockan är klar (och alltså mysteriet löst), och en sjal som jag har stickat första delen av. Det har kommit två mönsterdelar, och ska bli 6 eller 7 delar totalt. Garnet är helt underbart i kashmir-silke. Det är så mjukt så man nästan svimmar... Köpt från Chili-Gredelin.

Sockorna stickar jag i Opals silkegarn, av 75% ull och 25% silke. Jag är lite kär i silke alltså, det går inte att förneka... I just detta fall hade nog ett mer enfärgat garn varit bättre för att framhäva det vackra sockmönstret. Men nu fanns detta garn i mitt lager...

fredag 30 oktober 2009

Fredag kväll

Nu sitter jag och översätter till franska igen. Ska försöka gå igenom grammatiken efter bästa förmåga innan jag mejlar iväg översättningen till min lärare. Så kanske hon slipper skriva en lång uppsats om vad jag ska tänka på... Har jag sagt att jag går den här kursen för att läsa mig skriva på franska? Det finns nog andra i klassen som mer behöver lära sig tala franska, och förmodligen skriver bättre än jag gör. Eller åtminstone är bättre på grammatik. Sen finns det ju dom som i princip är tvåspråkiga också förstås...

Jag har handlat garn och te till bytet, så nu kan jag skicka paketet på måndag. Jag är lite osäker bara. Själv gör jag ju i princip aldrig något enfärgat, alltså har jag köpt garn i olika färger som passar ihop. Men så gör kanske inte alla...?
Jag har t o m köpt svart garn för att sticka en enfärgad svart kofta. Och så sätter jag mig och börjar spåna på modell... och funderar genast på kanter i någon annan färg. Jag börjar tro att största utmaningen för mig skulle ha varit att sticka enfärgat...
Fördelen med att alltid se allt i många färger är dock att restgarner alltid går åt förr eller senare.

Det går framåt med stickbältet. I nästa vecka kanske jag kan få någon att filma lite. Om jag har hunnit lägga upp maskor till en hel tröja. Än är jag bara på en provlapp, men det går ganska bra. Lite segt på avigsidan, men tröjor ska man ju sticka runt med bara räta maskor... En klar fördel när man stickar på engelskt vis att ha bältet i alla fall. Då sitter stickan fast, så man behöver inte hålla den varken klämd under armen eller med handen. Man kan ägna hela sin kraft åt att kasta garnet runt stickan.

Har ni läst nya bloggen om nästa års stickstämma förresten? Vi fixade den häromdan och kommer att uppdatera ungefär 2 gånger per vecka. Följ den spännande planeringen!!

tisdag 27 oktober 2009

Färdig!!
















Nu är mössan klar. Stickad med "en färg i varje hand" vilket faktiskt går väldigt snabbt nu.
Jag har även börjat prova lite med stickbältet, på en enfärgad provlapp. Jag vet inte om man kan säga att det går fort, men det går definitivt snabbare och enklare att sticka på engelskt vis om man använder stickbälte. Stickan sitter liksom still, utan att man behöver hålla den varken inklämd under armen eller i handen.

måndag 26 oktober 2009

Färgat garn
















Jag har varit på lokalföreningsträff med Sticka i helgen. På lördan var vi och smakade på god ost och kollade på garn i en stor härlig lada. Jag föll inte så där pladask för något garn alls även om det fanns mycket härligt, så jag beslutade att jag ville testa deras färgning i stället. Jag kunde givetvis inte bestämma mig för om jag vill färga på vitt garn eller på grått garn, så jag tog en härva av varje. Det var en färg man bara hällde ner i påsen med garnet och sedan knådade runt. Morgonen därpå så sköljde jag garnet och efter torkning så är det så här vackert.
Alltså ingen kokning och ingen mikro.
Återstår att se om garnet bara blir pynt eller om det blir en uppifrån-och-ner kofta så småningom. Ja, jag fattar att 2 härvor inte räcker till en kofta, men kanske som randigt med lite annat enfärgat i grått t ex.

fredag 23 oktober 2009

Fredag kväll och nya böcker

Två nya böcker kom med posten idag. Så nu ska jag begrava mig i hur jag ska designa alla mina kommande Fair Isle-tröjor :-)

Dessutom gick jag in på universitetets system (gör jag iof nästan varje dag, annars vet man inte om någon lektion blivit inställd eller så), och konstaterade att jag klarat lingvistiktentan!!!
Så himla skönt! Även om jag precis innan tentan tyckte att jag äntligen började förstå lite grann i alla fall.
Systemet var t o m så listigt att det automatiskt avanmälde mig till omtentan. Man kan uppenbarligen helt riskfritt anmäla sig till alla omtentor direkt...
I morgon överger jag min sjuke son (som börjar bli bättre nu efter flera dagars feber) och drar på lokalföreningsträff med Sticka

torsdag 22 oktober 2009

Nu har jag anmält mig till garnbyte för första gången i mitt liv. Jag tycker det verkar jättetrevligt men jag har haft lite dåliga erfarenheter av att byta växter förut. Ibland har dom försvunnit hos posten och ibland har den jag skulle byta med inte skickat något utbyte. Men det här går säkert bättre, hoppas jag.