Året börjar med kofta...

Nu har jag äntligen gjort klart sonens kofta. Det har varit en mudd kvar hur länge som helst. Nu är t o m dragkedjan fastsydd på maskin och tråckeltråden bortplockad. Det är svårt att hitta någonstans där det är tillräckligt ljust för att fotografera medan sonen är vaken (nattdjur), därav den något konstiga placeringen.
Nu kan jag påbörja en uppifrån-och-ner-kofta till mig själv. Har lite tankar på en i svart lin med spetsstickat ok... Vi får väl se var det slutar. Måste bestämma mig för vilket spetsmönster som är lämpligt. Jag har stickat en tröja med spetslöv på oket en gång, i bomull, men den är stickad nerifrån, för 25 år sedan...

Bara ärmarna kvar

Jag tycker inte om editeraren i den här bloggen... Bilderna hamnar inte där jag vill. Och inte kan jag se hur det ser ut innan jag har publicerat heller... mutter...

Här kommer i alla fall några bilder på sonens huvakofta. Kroppen är färdig, blixtlåset tråcklat på plats.

Jag har gjort en vikmaska innanför 3 maskor på hela framkanten för att enklare kunna sy fast blixtlåset. På huvan la jag upp 7 extra maskor i var sida och vikmaskan hamnade alltså 10 maskor in. Så huvan har en ganska bred invikning som gör att den får lite mer styrsel.

Huva-koftan

Det går framåt med sonens kofta. Huvan är klar, kroppen är det väl en 15-20 cm kvar på och ena ärmen är i alla fall påbörjad. Det ska bli blixtlåsknäppning fram.
Att vara modell bakifrån var ok...

Huvan är klar

Det gick alldeles utmärkt att sticka en huva i det fyrkantiga halshålet. Lite hoptagningar i början, lite ökningar ett tag, och sen hoptagningar igen.
Slutligen maskstygn uppepå huvudet.
Sonen vill inte vara fotomodell, trots att koftan ska passa på honom. Så då får den ena provdockan ställa upp.

Uppåtstickning

Nu stickar jag även uppåt.
Har börjat på något som förhoppningsvis så småningom ska bli en huva.
Den blir randig i bara grått och svart, det har varit lite mutter om att det är för mycket rosa i koftan...

Oket är nog nästan nere vid ärmhålen, men det beror lite på hur huvan blir.

Tant kofta's kofta

Min son fick välja en färg som jag skulle sticka en kofta med huva med. Han valde mellangrå naturfärg i ull... Fast det skulle vara i bomull! Inte möjligt att hitta förstås.
På syfestivalen hittade jag, tyvärr inte tillräckligt mycket, grått garn i bomull-silke. Lite knutigt spunnet. Inte ojämnt, bara knutigt. Kompromissen fick bli några färger till att ha till ränder. Garnet är så mjukt och skönt så sonen accepterade trots att det var fel färg.

Sen hittade jag Tant Kofta's parallellstickning, och beslutade att det nog går att lösa problemet med en huva i halsringningen så småningom:

Så den smala röda kanten högst upp är alltså en virkad uppläggning som ska dras bort senare.

Koftan stickas från halsen och ned. Och i detta fall även upp (för huvan).