Kofta

Koftan är klar, och så snart jag köpt mer knapphålssilke så ska jag sy fast hyskorna också. Jag kan alltså inte fotografera med koftan hängande, för då ligger inte hyskorna och hakarna på plats...
Jag beslutade att det ljusare garnet behövs till en annan tröja, så därför fick det bli mörka kanter. Jag tycker det blev helt ok.

Snödroppar

Knoppar i alla fall

Lite stickat

Nu återgår vi till ordningen. Blommor finns ju i alla fall inga pga all snö. Jag vill ha ösregn, halv storm och 5 plusgrader i två dagar eller nåt. Då skulle åtminstone den här fullständigt livsfarliga isen som ligger överallt där jag behöver gå smälta bort. För nu är det med fara för livet som man försöker ta sig till bussen!
Jag har stickat en "spets"-sjal fast i väldigt tjockt garn. Så, ja, jag gör nog likadant när jag stickar som när jag bakar... Mönstret är för tunt spetsgarn, och på slutet räckte det inte trots att jag repat upp och börjat om 4 eller 5 gånger. Då gick jag och köpte ett nystan till att maska av med. Sjalen blev inte som jag trott, men den är varm, mjuk och skön.
Om någon tycker att mönstret verkar bekant så är det en Laminaria i ganska modifierad version.

Islandskoftan går också framåt. Nu är grunden färdigstickad och jag ska klippa isär den mitt fram innan jag stickar knäppkanter. Frågan är nu: Ska knäppkanterna vara ljusgrå eller mörkgrå?

Ut i vårsolen?

Jag har två uteplatser. En i norr och en i söder. Nu när solen är så varm funderade jag på om jag skulle kunna sitta ute en stund och läsa. Men jag vet inte om jag orkar skotta mig fram till trädgårdsmöblerna...
Detta är söderaltanen. Det är inte precis mindre snö på norrsidan.
Det är med nöd och näppe som det går att öppna altandörren.

Om man inte kan läsa instruktioner...

Om man bestämmer sig för att baka bröd... och så hittar man ett recept på "Nattjäst succé" hos Martins brödblogg... man kastar ett getöga på receptet och ser att det ska vara surdeg på råg, alltså sätter man lite surdeg på råg. Man hinner också se att det står 1 kg vetemjöl special. Konstaterar att så mycket finns nog faktiskt inte hemma. Alltså handlar man det.

Och sen då? Jo man börjar baka. Häller i surdegen (jo, jag läste senare på receptet och såg att jag inte skulle hällt i surdegen förrän efter en stund...), häller i vatten, tänker väga upp mjöl. Och då ser man till sin fasa att det står jäst (!!) på receptet. Det trodde jag att jag hade slutat med, så nån sån hade jag förstås inte hemma.
Vad gör man då? Tja... jag hällde bort en skvätt vatten och chansade på att surdegen skulle räcka som jäsmedel till en lite mindre sats bröd. Sen var det ju inte längre nån större idé att väga mjölet eftersom jag inte ens visste hur mycket vatten jag hällt bort. Så jag hällde i en skvätt rågmjöl, en slatt dinkel och resten av det vetemjöl jag hade i en påse. Samt lite salt.

I övrigt gjorde jag väl ungefär som det stod. Dvs jäste drygt två timmar och stoppade brödet i jäskorgar i kylskåpet över natten.

Hur brödet blev...?

Fantastiskt bra! Saftigt och luftigt med ganska stora hål.
Varför använder man egentligen recept??

Ännu mer blommor :-)

Jag har fått en solskensutmärkelse av Eva! Jättekul! Jättetack! Jag tycker man blir glad bara av bilden :)

Det svåra är vilka bloggar jag ska skicka vidare till... Jag tror de flesta har fått den redan. Men några bloggar som jag läser med stor förtjusning är: Upprepat, Räta och aviga... , Knitmarie, Tant Kofta, en till, och så flera andra. Bland annat så läste jag Lottas blogg förut, men det var nog ett tag sen för den verkar avsomnad. Så jag skickar inte vidare till 12 bloggar, för så många läser jag inte just nu. Eller det gör jag väl, men jag gör inte speciellt mycket regelbundet. Jag försöker bara hålla nosen över vattenytan... det är mycket mer intensivt än jag minns att plugga. Och skriver gör jag faktiskt mest på stickstämmans blogg för närvarande. Men snart ska jag väl hinna med min egen blogg också.

För mycket ull och för lite blommor

Det har varit alldeles för mycket ull (och annat garn) och för lite blommor på den här bloggen ett tag. Visserligen beror det ju delvis på att det utomhus är ett väldigt tjockt lager med snö som täcker precis allt, men det finns ju blommor inomhus också. Som den här amaryllisen. Köpt till förra vintern direkt från Eurobulb i Holland. Förra vintern fick den 3 stänglar, i år bara en. Kan eventuellt bero på total brist på skötsel... Blomman är egentligen ännu mörkare blodröd, men den färgen är helt omöjlig att fånga med kamera.

Framåt

Det går framåt. Koftan kanske blir klar innan Paralympics trots allt. Nästa tillfälle när det förmodligen kommer att bli stopp i stickningen blir efter att jag klippt isär mitt fram. Då ska det stickas en smal kant att sy fast runt framkanten. I den ska det sys fast hyskor. Enligt mönstret ska kanten stickas i den mörkare grå färgen, men jag vet inte riktigt jag. De färger de använt på mönstret är mer lika varann. Dvs naturvitt, svagt beige och ljusbrun. Och då ser den svagt beige helt ok ut i framkanten, Men jag funderar i alla fall på om det inte är bättre med ljusgrå i framkanten på den här koftan... Kragen kommer att vara ungefär som nederkanterna på koftan.

Så här långt kom jag

Ärmen blev klar och jag har påbörjat oket. Mer blev det inte. Men som vissa kloka påpekat så hör väl Paralympics också till olympiaden... och då räcker det att vara klar tills paralympics är över. Frågan är då bara om jag borde lägga denna stickning åt sidan tills paralympics börjar, och bara sticka på den under spelen? Jag har ju inte precis brist på andra stickningar att ge mig på under tiden.